Vad är ränta?

Vad är ränta och hur beräknas räntekostnaden? Hur går det att få lägre ränta? I denna guide ger vi alla svar kring begreppet ränta och hur du påverkar dina räntekostnader på privat- och bolån.

Vad är ränta vid lån och krediter?

Ränta är den procentuella kostnad som uppstår vid lån av pengar eller om en kredit utnyttjas. Det vanligaste är att den anges som årsränta men det förekommer även månadsränta. Begreppet ränta betyder alltså ”kostnaden för att låna”.

På de allra flesta lån och krediter är räntan den största kostnaden men det kan även tillkomma fasta kostnader så som aviavgift och uppläggningsavgift.

Räkna ut ränta

Om ett lån löper över minst ett år beräknas kostnaden på följande sätt:

Lånebelopp * Räntesats i decimalform = Räntekostnad

Vid exempelvis ett lån på 50 000 kronor och ränta på 5 % innebär det följande:

50 000 * 0,05 = 2 500 kronor

Om ett lån förväntas återbetalas över enbart en månad beräknas räntekostnaden på följande sätt:

Lånebelopp * Räntesats i decimalform / 12 = Räntekostnad en månad

På detta sätt går det även att beräkna total räntekostnad över flera månader.

Läs mer om att räkna ut ränta här.

Olika slags räntor

Ordet ränta är ett väldigt brett begrepp och kan användas inom flera olika områden. Nedan ser du några vanliga typer av räntor som du kan stöta på när du pratar om privatlån, sparande och bolån.

• Reporänta (Styrränta)

Reporäntan är den räntesats som Sveriges Riksbank har på utlåning och inlåning mot banker och kreditbolag. Eftersom en höjd räntenivå innebär högre kostnader för bankerna att låna pengar innebär det i regel att bankerna höjer deras räntenivåer till sina kunder.

Riksbankens primära mål är att en stabil svensk ekonomi med cirka 2 % i inflation. Detta mål förväntas nås genom att de justerar reporäntan och därmed påverkar viljan att låna pengar i samhället. Reporäntan kallas också för styrränta då det är Riksbankens styrmedel för att påverka inflationen.

• Nominell ränta

Nominell ränta är den räntesats som betalas på lån eller kredit. Om det exempelvis anges att lånet har ”4,5 % i ränta” är det den nominella räntan som menas.

• Effektiv ränta

Effektiv ränta visar den årliga procentuella kostnaden för ett lån utifrån att både ränta och kostnader, så som aviavgift och uppläggningsavgift, räknas in. För att se vilket lån som är billigast bör alltid den effektiva räntan jämföras.

• Listränta

Den räntenivå som bolånebanker presenterar på sina hemsidor kallas för listräntor. Den som blir beviljat ett bolån får maximalt denna räntesats. Däremot finns ofta möjlighet till rabatter via exempelvis låg belåningsgrad, hög säkerhet eller stort bankengagemang.

• Snittränta

Snittränta används enbart på bolån och visar den genomsnittliga räntenivån som banken har gett till sina kunder under föregående månad. Hos de banker där möjligheten att förhandla ner sin bolåneränta är stor kommer även snitträntan att vara betydligt lägre än listräntan.

• Referensränta

Referensränta fastställt två gånger per år av Riksbanken och motsvarar reporäntan avrundat till närmaste halv procent. Referensräntan används som underlag för att räkna ut andra räntenivåer i samhället, exempelvis dröjsmålsräntan.

• Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är en räntekostnad som uppstår om en faktura inte betalas innan dess förfallodatum. Om inget annat anges i avtalet gäller att dröjsmålsräntan är på 8 % + gällande referensränta (se ovan).

• Månadsränta

Månadsränta anges främst på kreditkort, kontokrediter och småkrediter. För att jämföra dessa mot andra lån behöver procentsatsen multipliceras med 12 vilket därmed visar årsräntan.

• Sparränta / inlåningsränta

Sparränta kallas även för inlåningsränta och är den ränta som banker betalar på insatt kapital. Främst sker detta via olika sparkonton hos banken.Sparkonton finns både med rörlig och bunden ränta.

Negativ ränta / Minusränta

Negativ ränta, eller minusränta, innebär att en bank har en räntesats på under 0 %. Det i sig resulterar i en omvänd ränteeffekt vid inlåning och utlåning.

Med negativ inlåningsränta kommer de som sätter in pengar på banken behöva betala för att ha sitt kapital hos banken. Med negativ utlåningsränta får låntagaren betalt under hela lånets löptid.

Exempelvis sänkte Riksbanken reporäntan till 0,25 % år 2014 vilket innebar att dess inlåningsräntan blev -0,25 %. Därmed fick banker som satte in kapital hos Riksbanken betala en räntekostnad för insatt kapital.

Rörlig eller bunden ränta

Med rörlig ränta menas att långivaren kan justera räntan under lånets löptid, vilket därmed påverkar låntagarens månadskostnad. Långivaren får däremot inte ändra räntenivån godtyckligt utan detta kan enbart ske efter exempelvis ekonomipolitiska beslut eller att Riksbanken justerat styrräntan.

De allra flesta privatlån har rörlig ränta, även om det finns undantag. På bolån kan låntagaren välja mellan rörlig eller bunden räntenivå.

Med bunden ränta menas att räntenivån är på exakt samma nivå under vald bindningstid. Det innebär en trygghet för låntagaren att månadskostnaden därmed inte ändras. På bolån kan låntagaren välja mellan olika lång bindningstid vilket innebär olika hög räntenivå. Vid bunden ränta på andra lån och krediter finns inte möjligheten att välja olika lång bindningstid.

Vad kan påverka ränta på lån?

Oavsett låneform påverkas räntenivån av Riksbankens reporänta. Detta utifrån att den påverkar bankernas upplåningskostnad. Vilka andra faktorer som påverkar räntenivån är beroende på vilken låneform som önskas.

Bolån

Vid bolån påverkar framförallt belåningsgrad, lånesumma och kreditvärdighet vilken ränta som banken erbjuder. Har personen inte tillräckligt god kreditvärdighet för att få lånet beviljat kan exempelvis föräldrar gå i borgen för lånet eller partnern bli medlåntagare. Då detta även ökar säkerheten kan räntan dessutom sänkas.

Privatlån

Vid privatlån påverkar personens kreditvärdighet samt lånesumma räntenivån. Ju bättre kreditvärdighet desto mindre risk anser banken att det är att låntagaren inte lyckas återbetala lånet vilket därmed ger lägre ränta.

Med högre lånesumma kan lägre ränta ges. Det är en av orsakerna till att samlingslån där många små lån ”bakas ihop” till ett större lån ger lägre ränta och månadskostnad.

Kreditkort & Delbetalning

De flesta kreditkort och delbetalningsalternativ har samma räntenivå för samtliga kunder. Personens kreditvärdighet avgör om krediten kan beviljas men alltså inte dess räntenivå. Detta innebär även att personer med god kreditvärdighet får betydligt lägre ränta på lån med individuell ränta än dessa kreditformer. Alla kreditkort har en räntefri period vilket innebär att om hela fakturabeloppet betalas varje månad uppstår ingen räntekostnad.

Hur får man bra ränta? – 6 tips

Oavsett om ett bolån, privatlån eller annat lån önskas tecknas finns flera vägar till en lägre ränta. Här presenteras först allmänna råd, oavsett låneform, och därefter specifika råd för bolån.

1. Jämför flera alternativ

Det viktigaste är att alltid jämföra flera olika banker och långivare då räntenivån kan skilja stort mellan dem. Hos Sambla kan över 40 långivare jämföras med en enda kreditupplysning och med svar samma dag.

• Ansök på 2 minuter.
• Få besked samma dag.
• Jämför över 40 långivare.
• Inget krav att lån måste tecknas.

2. Samla alla lån och krediter

Långivarna ger generellt lägre ränta på större belopp än på smålån och delbetalningar. Genom att teckna ett samlingslån går det därmed att lösa de mindre, och dyrare, lånen och få en lägre total månadskostnad. Samtidigt förbättras din kreditvärdighet.

3. Förbättra din kreditvärdighet

Med god kreditvärdighet anser banken att det är mycket liten risk att lånet inte återbetalas vilket därmed kan premieras med låg ränta.

Faktorer som påverkar kreditvärdigheten är bland annat deklarerad inkomst, betalningsanmärkningar samt andra lån och krediter. Genom att exempelvis avsluta outnyttjade krediter och samla lån kan kreditvärdigheten förbättras.

4. Ha med en medlåntagare på din ansökan

Med en medlåntagare ökar säkerheten för att lånet kommer att bli återbetalt. Därmed kan även lägre räntenivå erbjudas.

5. Undvik krediter med fast ränta

Kreditkort och delbetalningar erbjuds generellt med samma ränta till alla som vill utnyttja dessa kreditformer. För personer med god kreditvärdighet kommer därmed privatlån vara ett betydligt bättre alternativ.

6. Ha säkerhet för lånet

Bolån är den låneform med lägst ränta för privatpersoner. Detta utifrån att bostaden kan användas som säkerhet. Skulle låntagaren inte klara av att återbetala lånet kan banken sälja bostaden och på så sätt få skulden återbetald.

Få bättre ränta på bolånet

Den stora skillnaden mellan bolån och privatlån är att det vid bolån används en säkerhet för lånet. I detta fall en bostad. Skulle låntagaren inte klara av att hantera lånet kan banken sälja bostaden på exekutiv auktion och på detta sätt få tillbaka lånesumman.

Detta resulterar även att räntan till stor del påverkas av vilken säkerhet som används och dess värde. Några punkter som därmed påverkar räntan på bolånet, utöver vad som nämns ovan, är:

1. Belåningsgrad

Belåningsgrad anger lånebeloppets storlek i förhållande till säkerhetens värde. Om ett lån tecknas på 400 000 kronor och köp sker av en bostad på 1 200 000 kronor blir belåningsgraden 30 %.

Ju lägre belåningsgrad desto bättre eftersom det skapar ökad säkerhet för banken att hela lånebeloppet kan återbetalas vid eventuell försäljning.

2. Lånebelopp

Till viss del påverkar lånebeloppet räntenivån. Det kan alltså vara fördelaktigt att låna till både boende och renovering samt lösa dyrare lån på samma gång.

3. Bankengagemang

Flera bolånebanker ger rabatt till personer som har ett flertal tjänster hos banken. Det kan exempelvis kallas för ”Nyckelkund” eller ”Premiumkund”. Vilka tjänster som behöver utnyttjas hos banken för att denna rabatt ska ges varierar mellan olika banker.

4. Flytta ditt bolån för bättre ränta

Likt privatlån kan det vara bra att se över sitt bolån, framförallt om värdet på bostaden har ökat eller om din ekonomiska situation har förändrats till det bättre. Genom Sambla kan du flytta ditt bolån – du behöver själv inte pruta eller prata med banken.