Inflation – så påverkar det dig och dina pengar

Inflation innebär att den allmänna prisnivån i samhället går upp. Varor och tjänster blir dyrare och du får mindre för pengarna än tidigare. Här tittar vi närmare på hur det fungerar och hur hög inflation kan påverka hushållen både negativt och positivt.

Varför uppstår inflation?

När samhällsekonomin är stark under en högkonjunktur blir också efterfrågan på varor och tjänster stor. Det gör att företagen kan höja priserna.

Det kan även bli inflation på grund av ökade produktionskostnader i företagen – där lönenivåer och energipriser är exempel på faktorer som kan påverka. Om kostnaderna ökar för företagen, speglas det i slutpriserna för konsumenten.

Hur mäts inflation?

När enstaka prishöjningar sker på grund av på hög efterfrågan handlar det inte om inflation, utan om så kallade relativprisförändringar. För att det ska räknas som inflation måste den allmänna prisnivån gå upp. Däremot kan en relativprisförändring få så pass stor inverkan på övriga priser att det blir startskottet till inflation.

Måttstocken för den allmänna prisnivån kallas Konsumentprisindex. Statistiska Centralbyrån, SCB, har i uppgift att varje månad mäta det genomsnittliga priset för en korg tjänster och varor. Om prisuppgången i korgen är bred, räknas det som inflation.

Varför höjs räntan vid inflation?

Både företagens och hushållens förväntningar på den ekonomiska utvecklingen i samhället påverkar inflationen. När inflationen börjar stiga förväntar sig många att det kommer fortsätta bli dyrare, vilket gör att anspråken på högre löner ökar. Med högre löner kommer ytterligare prishöjningar från företagen.

Kyler ner ekonomin

För att kyla ner ekonomin och undvika en inflationsspiral kan Riksbanken höja styrräntan – den ränta banker anpassar sina bolåneräntor efter och som till stor del styr efterfrågan i ekonomin. När det blir dyrare att bo och leva minskar konsumtionen och efterfrågan på varor och tjänster, varpå priserna åter regleras till mer stabila nivåer.

Läs mer: Lågkonjunktur

Vad är inflationsmålet?

Det är lätt att tro att inflationsmålet i samhället är 0 %, men i själva verket ligger det på 2 %. Att allting blir dyrare är nämligen en naturlig utveckling av samhällsekonomin, men det optimala är om ökningstakten håller sig stabil. Utifrån olika parametrar har Riksbanken bestämt att 2 % inflation per år är en bra nivå för att gynna den ekonomiska utvecklingen.

Viss inflation är bra

Inflationsmålet finns också för att undvika deflation, vilket innebär att mängden krediter och pengar i samhället minskar. Följden av deflation är minskad konsumtion, produktionsstopp och en avstannande tillväxt.

Finns det några fördelar med hög inflation?

För samhället i stort är hög inflation negativt. Den inhemska produktionen blir mindre konkurrenskraftig i förhållande till länder med en mer stabil inflationstakt och ekonomin tar skada. Men för individen finns det vissa tillfälliga fördelar med hög inflation, beroende på livssituation.

De med lån tjänar på att pengar tappar i värde

Den som har lån tjänar på att även lånen tappar i värde och blir billigare att betala av. Höjda räntor gör att efterfrågan på bostadsmarknaden blir lägre och bostäderna går ner i pris, vilket är bra för den som planerar att köpa en bostad. Samtidigt måste köparen ta med i beräkningen att det blir betydligt dyrare att betala för det nya boendet i och med den höga inflationen och ränteläget.

Rätt tid att se över lånen

Har du befintliga, utspridda smålån som tickar dyr ränta? Nu är ett bra tillfälle att se över möjligheterna att omvandla dem till ett samlingslån. Genom att baka ihop lånen till ett enda lån istället, slipper du onödiga avgifter och kan lägga mellanskillnaden på att betala av mer på samlingslånet.

En välbeprövad modell för att minska dina lånekostnader och bli skuldfri snabbare.

Vi kan hjälpa dig med privatlån och bolån

Skicka in din ansökan så jämför vi lån från över 40 långivare med bara en kreditupplysning.

Vi kan också hjälpa dig att flytta ditt bolån för att sänka din ränta i tider av höjningar. Här kan du skicka in din ansökan om hjälp med bolånet.

Inflationen i Sverige 2024

Sverige har de senaste åren haft en mycket hög inflation, där priserna stiger och pengarna tappar i värde. Efter att ha legat mellan 0–2 % från 2013 till första halvan av 2021, sköt kurvan sedan i höjden. Inflationstakten enligt Konsumentprisindex (KPI) var i slutet på 2023 strax under 6 % – vilket är en tydlig dämpning jämfört med i början på året.

Köpkraften ökar trots inflationen

Men trots att den försvagade ekonomin urholkar köpkraften i hushållen, ökade faktiskt hushållskonsumtionen under 2023. Enligt en rapport från SCB i november har hushållens konsumtion ökat under året, jämfört med föregående år.

Enligt experter på statistikmyndigheten SCB drar hushållen ner på konsumtion av heminredning och kläder, men fortsätter att resa och lägga pengar på restaurangbesök.

Vilka varor och tjänster har ökat mest i pris?

Sedan december 2021 har priserna på bland annat alkoholfria drycker och livsmedel stigit månad för månad. Den totala prisökningen under det senaste året är enligt SCB 17,2 %.

Här är några av de livsmedel som ökat mest i pris sedan juli 2021:

Den allmänna prisökningen går inte att ta miste på, men det finns faktiskt varor som endast ökat blygsamt i pris eller till och med blivit billigare under senaste året. Här är några:

Varor som minskat i pris

Bland de varor som gått ner i pris hittar vi främst frukt och vissa grönsaker:

Prisökningen på livsmedel beror till stor del på hur Lantbruket klarar den ekonomiska pressen den höga inflationen medför. Dessutom råder stor produktionsoro på grund av kriget i Ukraina, samt de skenande elpriserna.

Läs också: Billigt kaffe

Vad är prognosen framåt för inflationen?

För att stävja inflationen och skapa ekonomisk balans i samhället igen, har Riksbanken redan höjt styrräntan mer än förväntat. Detta har redan börjat påverka bankernas bolåneräntor, vilket medför att boendekostnaderna ökar och att priserna på bostadsmarknaden fortsätter falla. Detta ska göra att inflationen dämpas ännu mer på sikt.

Inflationen förväntas dämpas

Riksbankens mål med räntehöjningarna är att inflationen sjunker till målet på 2 %. Den penningpolitik som nu förs förväntas göra att inflationen dämpas för att landa omkring 2 % – alltså inflationsmålet.

Allt beror dock på den ekonomiska utvecklingen i samhället och utsikterna är långtifrån någon exakt vetenskap. Riksbanken kan därför behöva höja styrräntan betydligt snabbare än de själva förutspår.

Läs också: Ränteprognos för 2024 – då kan räntan sjunka igen

Hur påverkas inflationen av elpriserna?

Den europeiska elkrisen fortsätter att skapa stora problem för hushållen och för inhemsk produktion. På flera håll i Sverige förväntas priserna dessutom rusa ytterligare under vintern, vilket framför allt går ut över företag och villaägare. De höga elpriserna – liksom bensinpriserna – har stor påverkan på inflationen.

Hur dyrt är egentligen boendet idag?

Då boendet är den enskilt största utgiften för de flesta svenska hushåll, kan det vara intressant att titta på prisökningen ur ett historiskt perspektiv. Boenderäntorna har gått upp rejält sedan inflationen började ta fart. Men med tanke på att de befunnit sig på en historiskt låg nivå i nästan tio års tid, är dagens justeringar egentligen inte speciellt anmärkningsvärda.

Mycket högre bolåneräntor under slutet av 1900-talet

Det spekuleras i att den rörliga bolåneräntan kommer att ligga på runt 4 % i genomsnitt sommaren 2023. Höjningen kommer att märkas av för många, men siffrorna tål att jämföras med hur det såg ut i Sverige för bara några decennier sedan.

Snitträntan aldrig under 10 %

Under 1980-talet låg snitträntan för boende aldrig under 10 % och under finanskrisen på 1990-talet kunde hushållen få betydligt högre ränta än så. År 1995 låg Riksbankens styrränta på omkring 8,5 %.

Att vi skulle hamna i en sådan ekonomisk mardröm innan den rådande inflationen sjunkit tillbaka, är inte speciellt sannolikt.

Överbelåning skapar långsiktiga problem

Under ekonomiskt starka tider, när priserna hela tiden pressas upp, har hushållen en tendens att överbelåna sig. Bostadspriserna skjuter i höjden och för att kunna konkurrera på marknaden finns det inget annat val än att maximera bolånet.

Mycket dyrare lånekostnader för den med mycket lån

Under hög inflation ser vi de verkliga effekterna av överbelåning. Ju högre belåningsgrad du har, desto högre blir din amortering och räntekostnad. När Riksbanken höjer styrräntan och bolånebankerna följer efter, kan det bli extremt mycket dyrare på väldigt kort tid för den som sitter med höga lån.

Bankerna tar visserligen med räntehöjningar i beräkningen i sina bolånekalkyler, men när de siffrorna plötsligt blir verkliga kan det innebära att folk faktiskt inte har råd att bo kvar i sina hem.

Är du en av dem som börjat fundera mer på din ekonomi under dessa inflationstider? Hör av dig till oss så kan vi hjälpa dig se över dina befintliga lån för att sänka räntan – både gällande privatlån och bolån!