Räntelagen är den lag som tillämpas på lån och krediter i det fall som andra villkor inte nämns i kreditavtalet. Exempelvis reglerar den betalningsvillkor samt räntenivån på dröjsmålsräntan. Delar av räntelagen kan däremot inte avtalas bort.

Då gäller räntelagen

Räntelagen gäller vid tillfällen då betalning/återbetalning sker vid ett senare tillfälle än när köpet genomfördes, alternativt när lånesumman betalades ut.

Den kan exempelvis tillämpas på privatlån, kreditkort, delbetalningar och köp mot faktura. Med andra ord där en penningfordran uppstår.

Penningfordran = Skuld gällande pengar mellan två parter

Detta reglerar räntelagen

Räntelagen reglerar villkoren på samtliga penningfordringar förutsatt att andra villkor inte nämns i avtalet. Även om det inte nämns något om dröjsmålsränta i ett låneavtal så gäller alltså detta eftersom dröjsmålsränta regleras av räntelagen. Det betyder att lagen är dispositiv.

Dispositiv = Lag som gäller om inte avtal anger annat

Lagens villkor kan delas upp i:

1. Gäller om andra avtal inte finns

Det kallas att lagen är dispositiv.

2. Gäller förutsatt att inte förbättrade villkor ges i avtalet

Bättre villkor än räntelagen får erbjudas, men inte sämre.

3. Gäller enbart om borgenären/långivaren godkänt villkoren

Om borgenären inte angett i avtalet att dessa ska gälla är de ”utan verkan”.

Dröjsmålsränta enligt räntelagen

Om avtalet inte anger någon dröjsmålsränta gäller att denna ränta kan tas ut 30 dagar efter att betalningsfordran har kommit personen tillhanda. Detta exempelvis vid fakturaköp eller att ett lån ska återbetalas.

Har skulden förfallit en lördag, söndag, helgdag eller storhelg förflyttas förfallodagen till nästkommande helgfria vardagen.

Enligt räntelagen är dröjsmålsräntan 8 % + gällande referensränta. Referensräntan justeras två gånger per kalenderår och utgår från reporäntan.

Vid vissa tillfällen, som omfattar skadeståndskrav, är dröjsmålsräntan däremot 2 % + gällande referensränta.

Dröjsmålsräntan kan avtalas bort vilket innebär att både räntesatsen samt när räntan ska börja gälla kan skilja stort mellan olika avtal. Exempelvis är det vanligt att högkostnadskrediter (sms-lån) har dröjsmålsränta som är över 30 %.

Rätten till jämkning

Om återbetalning av skulden inte kunnat ske i tid på grund av sjukdom, arbetslöshet eller ”annan liknande omständighet”, och dröjsmålsränta uppstått av detta, kan denna ränta jämkas.

I detta fall behöver kreditgivaren kontaktas och situationen förklaras. Den ränta som i detta fall uppstått ska därmed strykas.

Jämkning = Minskning av räntekostnaden

Rätten till jämkning kan inte avtalas bort. Vägrar långivaren jämkning kan frågan, som ett sista steg, avgöras i svensk domstol.

Har du svårt att betala en skuld som Sambla förmedlat? Kontakta långivaren eller Sambla, så fort som möjligt, för att kunna hitta en lösning.

Betalningsvillkor

En fordran får inte medföra dröjsmålsränta förrän 30 dagar efter att kravet att har ställts från kreditgivaren. Villkoret får inte avtalas bort – däremot kan företaget ge längre betalningsvillkor om så önskas.

Det är möjligt att ge bättre betalningsvillkor, men inte sämre, mot vad räntelagen anger.

Ränta enligt räntelagen

Många tror att räntelagen även reglerar vilken ränta som kreditföretag har rätt att ta ut på lån, krediter och delbetalningar. Men så är inte fallet. Den ränta som regleras av denna lag är enbart dröjsmålsräntan (se ovan i texten). Den nivån som nämns i räntelagen kan däremot avtalas bort.

Konsumentkreditlagen och högkostnadskredit

Den lag som reglerar hur hög ränta som får tas ut är konsumentkreditlagen och tillägget, sedan 2018, om högkostnadskrediter. Definitionen på en högkostnadskredit är ett lån/kredit med effektiv ränta på 30 % + gällande referensränta. Dessa får maximalt ha en ränta på 40 % + gällande referensränta.

Högkostnadskredit = Lån/kredit med effektiv ränta på minst 30 % + referensräntan

Däremot kan inte kreditköp (exempelvis delbetalningar) klassas som en högkostnadskredit vilket innebär att högre ränta kan förekomma.

Det är även olagligt att ta ut ockerränta i Sverige. Någon exakt definition på var gränsen går för ockerränta finns däremot inte utan avgörs fall till fall. Detta både utifrån vilket slags lån det handlar om samt låntagarens ekonomiska utsatthet.