Högkonjunktur – tecken på ett välmående samhälle

Vad är högkonjunktur?

När det råder stark tillväxt och ekonomin i samhället är aktiv leder det ofta till högkonjunktur. I och med att företagen går med vinst kommer fler människor i arbete, inkomsterna ökar för hushållen och konsumtionen går upp. Högkonjunktur kan alltså beskrivas som en positiv spiral. Motsatsen till detta är lågkonjunktur, vilket innebär ekonomiska prövningar för samhället.

Hur fungerar konjunkturcykeln?

Konjunkturcykeln är ett begrepp för att beskriva ekonomins rörelser mellan olika faser. Cykeln rör sig från lågkonjunktur till återhämtning, vidare till högkonjunktur följt av utmattning. Problemet med högkonjunktur är att ekonomin till slut blir överhettad och börjar bromsa in, ofta tillbaka mot en lågkonjunktur.

Exempel på konjunkturcykeln

Finanskrisen 2008 är ett bra exempel på hur konjunkturcykeln fungerar. När banker i USA gick i konkurs spreds krisen till många länder. Det ledde till lågkonjunktur med mindre konsumtion och hög arbetslöshet.

Efter några år började ekonomin sakta återhämta sig. I Sverige steg bostadspriserna när det blev högkonjunktur igen. Men efter pandemin 2020 och hög inflation har ekonomin bromsat in på nytt.

Ekonomin går i cykler – ibland växer den, ibland går den ner. De senaste åren har det varit extra tydligt.

Hur vet man att ett land är på väg in i en högkonjunktur?

När tillväxten ökar, människor får jobb, konsumtionen stiger och företagens vinster förbättras blir högkonjunktur den logiska följden. Under en sådan period brukar även bostadsmarknaden och börsen utvecklas positivt. Högkonjunktur inträffar ofta när återhämtningen från en lågkonjunktur varit stark under en längre tidsperiod.

Vilka är fördelarna med en högkonjunktur?

Att människor kommer i arbete, får tryggare ekonomi samt en förbättrad levnadsstandard är den största vinsten med en högkonjunktur. Det gör också att staten får in mer skatt att fördela ut till det gemensamma som vård, skola och infrastruktur.

Tack vare den ökade konsumtionen växer företagen och kan öka antalet anställda. Högkonjunktur är alltså ett mått på att ett land och samhälle mår bra överlag.

Finns det något negativt med en högkonjunktur?

Under en högkonjunktur ökar efterfrågan på varor och tjänster ofta snabbare än utbudet på marknaden. Det kan leda till att priserna stiger snabbt, vilket i sin tur driver upp inflationen – alltså att pengarnas värde minskar.

Samtidigt kan det uppstå brist på arbetskraft, eftersom många redan har jobb och det inte finns tillräckligt med utbildade och kompetenta personer för att täcka det ökade behovet. Denna brist kan leda till att lönerna stiger, vilket ökar företagens kostnader och kan spä på inflationen.

Gynnas alla av en högkonjunktur?

Samhället mår oftast bra under en högkonjunktur eftersom fler har jobb och en stabil inkomst. Men det finns också grupper som kan få det svårt – till exempel unga, nyanlända eller personer med låga inkomster. När priserna stiger och lån blir dyrare, har de svårare att hänga med.

För att hjälpa dessa grupper kan staten till exempel höja bostadsbidraget, satsa mer på utbildning och praktikplatser, eller ge stöd till barnfamiljer. På så sätt får fler chans att ta del av den starka ekonomin.

Varför tar en högkonjunktur slut?

En högkonjunktur kan pågå i flera år, men till slut blir ekonomin ofta överhettad när efterfrågan blir för hög. Då stiger priserna snabbt – det som kallas inflation. För att bromsa detta brukar centralbanken höja räntan, vilket påverkar alla övriga bankers räntor mot kunderna.

När räntan blir högre blir det dyrare för hushållen att ta lån, och då minskar konsumtionen. Om det fortsätter kan ekonomin bromsa in så mycket att det istället blir lågkonjunktur. Det är något Sverige har upplevt de senaste åren, med höga räntor och ökad arbetslöshet.

Hur håller man i en högkonjunktur?

För att hålla ekonomin i balans under en högkonjunktur försöker staten och centralbanken undvika att ekonomin blir överhettad. Det kan de göra genom att höja vissa skatter eller minska de offentliga utgifterna, till exempel genom mindre pengar till bidrag eller investeringar.

Samtidigt kan centralbanken höja räntan, så att det blir dyrare att låna pengar. Då minskar både lån och konsumtion. När dessa åtgärder fungerar tillsammans kan högkonjunkturen fortsätta utan att leda till en ekonomisk tillbakagång eller kris.

Hur påverkas bostadsmarknaden av en högkonjunktur?

När människor har mer pengar att röra sig med och räntorna är låga ökar efterfrågan på bostäder. Det gör att bostadspriserna stiger snabbt. Ibland blir priserna så höga att det bildas en så kallad bostadsbubbla, där värdet på bostäder inte längre är realistiska. Under en högkonjunktur talar man ofta om ”säljarens marknad”, då det är lätt att göra stora pengar på att sälja sin bostad.

För att bromsa detta kan räntorna höjas så att det blir dyrare att låna pengar. Då minskar efterfrågan, och priserna kan gå ner till en mer rimlig nivå. Det betyder att bostadspriser både kan stiga och falla under en högkonjunktur, beroende på hur ekonomin styrs.

Överbelåning ett vanligt fenomen

Under högkonjunkturer är det vanligt att människor tar stora lån, särskilt för att köpa bostäder trots höga priser. Många belånar sig upp till gränsen i tron att värdet fortsätter stiga. Men om konjunkturen vänder – genom stigande räntor eller ökad arbetslöshet – kan lånekostnaderna bli svåra att hantera.

I värsta fall tar banken tillbaka bostaden, men skulden kan ändå finnas kvar om försäljningen inte täcker hela lånet. Under 1990-talet drabbades många svenskar hårt efter att ha överbelånat sig inför en långvarig lågkonjunktur.

Hur påverkar en högkonjunktur miljön?

Under en högkonjunktur produceras och konsumeras det mycket mer än vanligt, vilket också ökar belastningen på miljön. Utsläppen av växthusgaser ökar bland annat på grund av fler transporter, ökad industriproduktion och en växande konsumtion.

För att minska den negativa påverkan på miljön kan samhället satsa på en cirkulär ekonomi. Det betyder att varor och material återanvänds, återvinns och lagas i stället för att slängas och ersättas med nytt. På så sätt minskar både avfall och resursförbrukning.

Många länder, däribland Sverige,  jobbar nu aktivt för att införa cirkulära lösningar i samhället – till exempel genom att uppmuntra reparation, återbruk, och miljövänlig produktion.