Buffert – hur mycket pengar ska man ha på sitt sparkonto?

Ju mer pengar du har sparat, desto bättre! Men att spara ihop en rejäl buffert är lättare sagt än gjort. Här tittar vi närmare på vad olika experter säger och hur din livssituation påverkar hur mycket du bör ha sparat.

Vad är en buffert?

En buffert är en summa pengar du har sparat undan för att täcka för kostnader som kan dyka upp utan förvarning, exempelvis om din tvättmaskin går sönder eller att din bil plötsligt behöver repareras. En buffert blir alltså en trygghet som gör att du inte hamnar i kris om dina kostnader plötsligt ökar en månad.

Det är värt att nämna att en oförutsedd kostnad inte nödvändigtvis behöver vara något tråkigt, utan kan även vara en resa, en konsert eller något annat roligt som plötsligt blir möjligt att göra – förutsatt att du har lite större buffert än vad som är högst nödvändigt.

Hur stor buffert bör man ha?

Att det kostar att leva är ingen nyhet. Enligt många storbanker bör man ha minst två eller tre månadslöner undanstoppat för oförutsedda utgifter. Ett bra sätt att snabbt skapa en solid buffert är att försöka sätta av 5–10 % av lönen direkt in på ett sparkonto.

Bind inte din buffert

Ett bundet sparande ger oftast mer tillbaka, men när det kommer till din buffert för oförutsedda utgifter bör du ha pengarna på ett vanligt sparkonto i stället. Anledningen är att du kan behöva komma åt dem snabbt.

Jämför sparkonto för ditt buffertsparande

Hos oss kan du jämföra sparkonton till ditt buffertsparande för att få så hög sparränta som möjligt. Många väljer som sagt att inte binda bufferten utan ha sparpengarna på ett konto med rörlig ränta.

 

Listan uppdaterad 23 april 2024.

Aktör

Rörlig ränta Fast ränta 1 år
4,30% Läs mer
4,15% 3,75% Läs mer
4,10% Läs mer
4,00 % Läs mer
3,90% 3,80% Läs mer
3,85% Läs mer
3,80% Läs mer
3,75% 4,20% Läs mer
3,75% 4,05% Läs mer
lunar logga 3,75% Läs mer
3,70% 3,90% Läs mer
3,60% Läs mer
3,60% Läs mer
3,50% 3,70% Läs mer
ica banken logga 2,70% Läs mer
4,50% Läs mer

Vad påverkar hur mycket man bör spara i buffert?

Hur mycket du har möjlighet att spara är helt individuellt. Det beror bland annat på din årsinkomst, hur och var du bor, om du är ensamstående eller har familj och hur dina konsumtionsvanor ser ut. Nedan listar vi några generella faktorer som påverkar ditt sparande.

1. Boendeform

Att äga sitt boende är oftast billigare än att hyra, men både bostadsrätter och villor kan leda till oväntade kostnader. Följande gäller för buffert för boende:

Buffert för hyresrätt

Hyresrätt ger ekonomisk trygghet genom att hyresvärden tar hand om samtliga oväntade kostnader som rör din bostad och fastigheten. Nackdelen är att hyran ofta är hög och dessutom kan höjas årligen. Om du skulle bli av med jobbet eller drabbas av sjukdom, är det viktigt att du har en buffert för att kunna betala ett par hyror framåt. Annars riskerar du att bli av med din bostad.

Buffert för bostadsrätt

Bostadsrätt är en relativt trygg boendeform eftersom alla i bostadsrättsföreningen delar på de gemensamma kostnaderna för fastigheten. Om föreningen har god ekonomi behöver ni inte ta nya lån vid större renoveringar och liknande. Om ekonomin är ansträngd kan det dock innebära att avgifterna måste höjas och att din bostad blir svårare att sälja eller får ett lägre marknadsvärde. Därför bör du alltid ta med höjda avgifter i beräkningen när du sparar.

Buffert för villa

När du har äganderätt till ditt boende måste du själv stå för samtliga kostnader, från pantbrev och fastighetsskatt till snöskottning, uppvärmning, takläggning och el. Köper du ett gammalt hus i dåligt skick är en ordentlig buffert avgörande, medan ett nytt hus oftast inte kräver speciellt mycket underhåll alls. En ekonomisk fördel är att du inte behöver betala någon fast månadsavgift eller hyra.

Banken tar höjd för oförutsedda utgifter

Du bör alltid ha en extra hög buffert för oförutsedda kostnader i villa, och banken tar med sparandet i beräkningen när du ansöker om huslån. En tumregel är att avsätta 2 000–3 000 kronor extra per månad när du bor i hus.

När du ansöker om bolån räknar banken även med att du ska klara ganska rejäla räntehöjningar, oavsett om du lånar till hus eller bostadsrätt. Det kan därför vara bra att ha en extra buffert även för detta.

Läs också: Lågkonjunktur

2. Civilstånd

Buffert för ensamhushåll

Att bara ha sig själv att ansvara för har sina fördelar, men samtidigt bör du minst ha en standardbuffert – det vill säga cirka två månadslöner undanstoppat – om du bor i ett ensamhushåll.

Buffert för sambos utan barn

Så kallade DINK:are – double income no kids – har en förmånlig ekonomisk position. Men både familjebilden och utgifterna kan ändras drastiskt, så varför inte passa på att bygga upp en rejäl buffert?

Buffert för familj

Oavsett om du är ensamstående med ett barn eller om ni är flera i familjen är någon form av sparande ett absolut måste. Med barn kommer mängder av utgifter, och dessutom försämras inkomsten på grund av perioder med vabb. Kombinerat med en större bostad kan utgifterna ofta bli riktigt jobbiga. En buffert på fyra månadslöner eller mer är en vanlig rekommendation från experterna.

3. Arbetsform

Buffert för dig med oregelbunden inkomst

Om du jobbar deltid, frilansar, driver eget företag eller är visstidsanställd, har du inte samma trygghet som om du är heltidsanställd. Då blir det extra viktigt att göra en budget utifrån dina inkomster och utgifter samt att försöka sätta undan så mycket som möjligt till en buffert för sämre tider.

Läs också: Låna till bröllop

Kom igång med sparandet till en buffert

Om du inte redan nu har en buffert är det hög tid att börja samla ihop till en. Se över de fasta och rörliga kostnader du har för att avgöra vilka som är möjliga att ändra på. Kan du byta till ett billigare elavtal, TV-abonnemang eller pausa en streamingtjänst tillsvidare? Se om det finns chans att omförhandla din bolåneränta eller exempelvis hemförsäkringen.

Under sommarhalvåret kanske gymkortet kan pausas några månader? Passa på att i vårstädning hitta grejer som inte längre används och se om de kan säljas till någon annan. Det är hög tid att ge sin ekonomi extra omsorg och endast du kan avgöra vilka förändringar du är beredd att göra.

Läs också: Tjäna pengar snabbt

Försök sätta saker i perspektiv, vad är “nice-to-have” kontra “need-to-have”? De små kostnaderna i vardagen kan i slutändan göra stor skillnad och när du väl har bestämt dig för att sänka din levnadskostnad under en period, kan det finnas mycket man kan skära ner på.

För dig som vill ta del av ytterligare tips på hur du sparar pengar till en buffert – eller generellt i vardagen, delar vi med oss av tolv tips här.

Färre kostnader möjliggör en bra buffert

Hos oss kan du samla befintliga, utspridda lån och krediter till ett enda större lån, vilket gör att du slipper betala dyra avgifter och räntor. Mellanskillnaden kan du lägga på extra amortering för att snabbare bli skuldfri. Därefter blir det betydligt lättare att börja bygga upp både en buffert för oförutsedda utgifter och ett långsiktigt sparande.

Ansök om ett samlingslån direkt eller kontakta oss så ser vi över dina möjligheter tillsammans!

Vanliga frågor – Buffert

Hur mycket pengar ska man ha på sitt sparkonto?

De flesta banker rekommenderar att du lägger undan 5–10 % av din bruttolön varje månad. Du bör ha en buffert på minst två månadslöner för oförutsedda utgifter.

Hur mycket ska en 30-åring spara?

Många banker rekommenderar att en person i 30-årsåldern sparar minst 500 kronor per månad, helst mer om det finns möjlighet.

Behöver man en större buffert för hus än för hyresrätt?

Även om hyresrätt anses vara den dyraste boendeformen måste du som husägare stå för alla oförutsedda kostnader själv. En fuktig källare kostar exempelvis mycket att åtgärda, så det gäller att ha täckning för stora utgifter.

Hur kan man göra för att buffertspara?

Några saker du kan göra för att börja bygga upp en buffert är att jämföra priser när du handlar, undvika att teckna nya abonnemang och sätta sparandet på autogiro när lönen kommer. Försök även att betala av så mycket du kan på befintliga lån och krediter.